Den här sidan använder cookies för ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att använda sidan godkänner du detta. ×
Språkstegen

Språkstegen

Språkstegen

Publicerad 4 jun, 2019

Vi har varit på nationell konferens - Bokstarts Dela-dagar

Den 23-24 maj ordnade Kulturrådet en konferens för alla i Sverige som arbetar med yngre barns språkutveckling och samverkan. Med på Dela-dagarna fanns massor av människor från Sveriges alla hörn, med olika yrken, uppdrag och erfarenheter. Bokstart har funnits i Sverige i någon form i ganska många år nu och detta var den första stora nationella konferensen i Bokstart. Från Språkstegen åkte vi en hel stolt delegation. Vi tycker att vi bara genom vår gruppsammansättning manifesterade samverkan.

Med på resan till konferensen var:

  • Hanna Ekstrand, bibliotekspedagog, Karlskrona stadsbibliotek
  • Pia Bertilsson, bibliotekarie, Ljungby bibliotek
  • Lotta Fandén, bibliotekarie, Olofströms bibliotek
  • Linda Valle, bibliotekarie, Växjö stadsbibliotek
  • Jennifer Adelgren, bibliotekarie, Växjö stadsbibliotek (resan bekostades av Växjö stadsbibliotek)
  • Märta Forsberg, distriktssköterska, Region Kronoberg, BVC Lammhult
  • Amanda Nestlén, bvc-sjuksköterska, Capio Citykliniken, BVC Ronneby
  • Ann-Sofie Viberg André, logoped, Region Blekinge, Logopedmottagningen Karlskrona
  • Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Region Kronoberg
  • Sara Wijk, verksamhetsutvecklare och projektledare Språkstegen, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Programmet var fullt av lokala exempel, föreläsningar och vi själva medverkade genom att berätta om vad vi gör i Språkstegen. Spana in programmet på Bokstarts webb (öppnas i nytt fönster).

Det finns också en sida med material från dagen på Bokstarts webb (öppnas i nytt fönster).

Nedan kan du läsa om hur några av oss beskriver våra upplevelser och reflektioner om programmet, möten med människor, vad resan betydde och vad vi tar med oss hem. Alla har fått svara på frågorna;

  • Vad tar du med dig hem personligen?
  • Vad tar du med dig hem som vi har nytta av i Språkstegen tillsammans. Antingen i din egen organisation eller alla i Blekinge Kronoberg?

Lotta:
Det kändes som en boost – att vi är så många som faktiskt arbetar med Bokstart. Det är en oerhörd styrka i att vi både är många, spridda över landet och från många professioner. Jag blev påmind om hur viktigt vårt arbete är och hur vi kan göra det på så många olika sätt. Jag tyckte också Malin Bergströms och Carina Fasts föreläsningar var mycket bra och vars innehåll jag tar med mig dels till BVC-grupper, dels till samarbetet med förskolan.

I övrigt var det intressant att se hur Ulricehamn samarbetat mellan bibliotek och familjecentral. De har jobbat med metodutveckling genom intervjuer, observationer och studiebesök. Det landade i tre områden att jobba med: bemötande, lokalerna och utbudet. Och så hade de fiffiga bälten som var fyllda med pins, små gosedjur och böcker! Jag blev också inspirerad av Sjöbos Bokstart på förskolan där inskolningen blev ett viktigt tillfälle för att lyfta språkutveckling och läsning. Barnet får en bokstartspåse vid inskolningen med bland annat en bok som läses på förskolan och i hemmet. Barnen tränades också tidigt i bokvana. Jag tycker också att Borås stads Kulturplan för förskolan var inspirerande. Där har de konkretiserat samarbetet mellan bibliotek och förskolan angående litteraturförsörjningen och biblioteksservice. Vi är duktiga på att strukturera samarbetet med skola, men hur är det egentligen med förskolan? Här finns det något att arbeta med, speciellt nu är förskolan ska med i Språkstegen. Allmänt från dagarna: Det måste få ta tid, vara hållbart, vi får ha tålamod, chefsstöd är viktigt, vi behöver kunskap om varandras verksamhet, familjerna vinner på utåtriktat arbete och uppsökande verksamhet.

Märta:
Det var jättekul att få vara med på Bokstartsdagarna och att få lyssna till hur man jobbat med Bokstart på olika håll i landet. Jag tror, när jag lyssnat på andra, att vi i Kronoberg och Blekinge börjat rätt, med samarbete mellan bibliotek, logoped och BVC, för att sedan fortsätta med förskolan. För mig på BVC har det bara varit positivt att prata, läsa och dela ut böckerna Knacka på och De små barnens bok. Eftersom BVC redan gör hembesök, är det naturligt att vi gör detta och det är en vinst samhällsekonomiskt. Jag har också tänkt på att vår fina föräldragruppspärm kunde vara bra att ha i A4 format. Då skulle det vara lättare att ta med på hembesök till dem vi inte når med föräldragrupp.

Helena:
Jag är glad över att så mycket bra arbete görs i Sverige för våra yngsta barn. Man kan göra på så många olika sätt när man främjar små barns språkutveckling. Malin Bergström inspirerade till att vi måste vända oss till båda föräldrarna. Båda föräldrarna är en resurs för barnet. Barnets rättighet till båda sina föräldrar.
Det är viktigt med nationell samordning mellan departementen och olika myndigheter - en förutsättning för att samverkan ska fungera regionalt och lokalt.
Jag blev imponerad av region Hallands bokpaket med egendesignade leksaker t ex Bockarna Bruse. Sedan blev jag stärkt i att vi gör rätt i att barnhälsovården är så involverad. Det var så många som kom och pratade med mig och tyckte att det var rätt väg att gå. Varför ska så många olika aktörer göra hembesök? Gagnar det familjerna?

En tanke som jag fick med mig hem är att det är viktigt att titta på miljöerna ur ett barnperspektiv. Hur ser t ex miljön ut på en tvåårings nivå? Och slutligen; det borde finnas ett bibliotek på varje familjecentral. I Borås har varje familjecentral en biblioteksanställd som delar tjänst mellan barnbiblioteket och familjecentralen 50/50. När man bygger nya familjecentraler borde man tänka in biblioteket som en naturlig aktör.

Ann-Sofie: 
Personligen tar jag med mig nya och trevliga kontakter inom våra olika samverkansområden/professioner, inspiration och en stolthet över vårt arbete.
Till logopedmottagningen/Språkstegen tar jag med mig insikten om att logopedmottagningar runt om i landet inte är med eller i alla fall inte omnämndes eller fanns representerade i Bokstarts-samarbeten runt om i landet. Jag har fått med mig nya infallsvinklar kring bokgåvor, barnperspektivet, och olika exempel på samverkansvarianter. Jag tar också med mig en ödmjukhet inför samverkans komplexitet.

Sara:
När vi som arbetar med Språkstegen får frågor och respons känner jag mig oerhört stolt och tacksam över vår ömsesidighet, hur långt vi kommit och hur smart vi tänkt så många tillsammans. Och att vi når alla. I alla fall med några insatser. Det är unikt. Sedan är det spännande att spegla detta i hur andra gör, både likt och olika. Det är påfallande att varenda insats är fylld av hundratals små val som vi alla löser på lite olika sätt i Sverige.

Alla som ville fick möjlighet att visa upp sitt material. Språkstegen hade en fin liten hörna där många av oss hjälptes åt att packa upp och svara på frågor. Pia hade gjort Språkstegenknappar åt oss så att det syntes att vilka vi var. Många är nyfikna, intresserade och kanske t om lite avundsjuka på vår föräldragruppspärm. Som många andra imponerades även jag hur metodiskt och spännande Ulricehamn arbetat med att fråga familjerna vad de ville ha och vad de ville ändra på och att de på ett nyfiket sätt tittat på rummet utifrån ett barnperspektiv. De visade t ex en film hur de turades att dra varandra på en serveringsvagn för att förstå hur ett barn i barnvagn uppfattade biblioteksrummet och familjecentralen. Ulricehamn har varit med i Kulturrådets Idélabbet för Bokstartare och som bygger på SKLs innovationsguiden.
Jag gladde mig nog ändå framför allt åt alla små och stora samtal på tåget, till fots, vid frukostbordet mm. Ingen kan undgå att vi nästan konstant pratade om Språkstegen, barnen, familjen, metoderna, samverkan, utmaningarna osv. Så stolt och glad över allt fint, svårt, bra och långsiktigt vi gör tillsammans.

Amanda:
Jag fick ny insikt om hur mycket läsning och berättelser främjar det lilla barnets språkutveckling. Hur jag som BHV-sjuksköterska kan främja läslusten hos barn och föräldrar. Jag fick inspiration hur jag kan jobba med ett läsvänligt väntrum, prata om läsning vid besöken, ge tips och råd om berättandet i andra former, tex. genom att använda ordlösa böcker.

Jag skulle vilja att vi ökar samverkan mellan bibliotek och BHV, att vi har föräldraträff på biblioteket alternativt bjuda in bibliotekspersonal till föräldraträffen på BVC, något jag idag saknar på mitt eget BVC.

Hanna:
För mig var det absolut starkaste mötet då vi satt tillsammans med personal från Botkyrka bibliotek som berättade om sitt ”Bokstartande”. Att de använder hela sitt kulturrådsstöd till gåvoböcker till de familjer som behöver böcker mest. Att de gör två besök, när barnet är 6 månader och när barnet är 10 månader. Vid det första besöket får familjen fyra gåvoböcker, alla i kartong. Under detta besök handlar det bara om mötet med boken och barnet i fokus. Inga pekpinnar och nästan ingen information om biblioteket utan det är upplevelsen av bibliotekarien, boken, lässtunden, barnet, samspelet, positiviteten som får tala för sig självt. Vid detta besök har de med sig digitala verktyg så att de kan skapa lånekort på plats hemma hos familjen. I bibliotekets låneregister skrivs information om familjens språk in så att bibliotekarierna vid besök nummer två kan ha med sig gåvoböcker på alla barnets språk. För mig blev detta möte så starkt för att det riktigt lyste fram vilken skillnad besöken gjorde för familjen och därmed för barnets framtid. Som en kommande biblioteksbesökare med rätten till ett språk, rätten till berättelser, känslan av att det är ”mitt” bibliotek, här hör jag hemma. I och med detta känns det också som att jag går lite miste om den här typen av bokstart eftersom vi på biblioteket inte arbetar med hembesök. Men kanske detta kan vara vårt nästa steg inom år tre och riktade insatser?

Jag tycker också att Malin Bergströms föreläsning var mycket bra. Hon pratade om pappans roll som närvarande för barnet. Hon nämnde också tre sätt som förälder och annan vuxen runt barnet kan vara närvarande: LÄSA, LEKA och SKÄRMA! Det var inte aktiviteten som var viktigast, utan hur mötet med barnet blir. Hon pratade mycket om hur avgörande det är vilka resurser som finns runt barnet (Språkstegen är en sådan resurs). Malin utvecklade sitt resonemang om Risk- och Skyddsfaktorer kring barnet och att alla vuxna kan vara antingen risk- eller skyddsfaktor beroende på vilka åsikter och normer vi omedvetet bär inom oss. T ex tycker vi att små pojkar är stökiga/ små pojkar har en speciell plats i mitt hjärta, eller pappor är de viktigaste för barnet/ mammor är viktigast för barnet. Det är viktigt att vi är medvetna om vad vi känner och därmed synliggör för oss själva om vi är en riskfaktor eller en skyddsfaktor för det lilla barnet vi möter. En tredje sak som jag tyckte att Malin beskrev så fint med tre ord var det lyhörda föräldraskapet: NYFIKEN-NJUTA-NOJJA!
Malin Bergström säger: LÄS!, det boostar empatin, ”Leka, läsa, skärma” är ett fantastiskt redskap att skapa band som aldrig kommer att släppa. Man kan lyssna på Malins podd  BVCpodden. Alla avsnitt har vi kanske inte nytta av inom just Språkstegen men det finns flera med direkt koppling till vårt fokusområde.

Det var en bråkdel av vad jag tog med mig från dagarna, hoppas de kan inspirera någon mer…