Den här sidan använder cookies för ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att använda sidan godkänner du detta. ×
Språkstegen

Språkstegen

Språkstegen

width=

Publicerad 18 maj, 2020

Prova och testa nytt

Att det kontinuerligt finns språkutvecklande och läsfrämjande program som arrangeras av folkbiblioteket för 0-3-åringar, med ett lågt insteg, är en av grundpelarna i Språkstegen. Till dessa kan alla bjudas in och alla samarbetsparter kan bjuda in. På detta sätt når vi de föräldrar som inte har böcker hemma eller läser med sina barn. Biblioteken har massor av fantastiska rim-, rams-, sång-, rörelse- och inte minst lässtunder med 0-3-åringar och deras vuxna. Men de har också inköpta program. Under tiden Språkstegen har projektmedel från Bokstart har alla tretton kommuner dessutom 15 000 kr per år för att öka tillgången till kvalitativa program med professionella kulturutövare för små. Bebisteater, konserter, sagoyoga eller muntligt berättande är exempel på språkstimulerande program som folkbiblioteken valt att köpa in. Men vad händer nu med detta i smittspridningstider? Här kommer ett exempel från Karlskrona.

Karlskrona stadsbibliotek hade sedan länge köpt in två föreställningar med bebisteater. Sen kom alla smittskyddsrekommendationer. Istället för att ställa in valde man att skriva ett nytt avtal med skådespelaren Sagofen Isadora om att streama föreställningen från en studio. Vi hörde av oss till Joel Petersson, samordnare för kommunikation och marknadsföring och Hanna Ekstrand, bibliotekspedagog vid Karlskrona stadsbibliotek  för att ställa några frågor som vi var nyfikna att få svar på.

Vilken var drivkraften att satsa på en streamad bebisteater istället för att göra som många andra gör, att skjuta fram tillfället?
- När corona kom till Sverige och myndigheterna gick ut med sina instruktioner fick vi, precis som många andra bibliotek och kulturinstitutioner, steg för steg ställa in alla våra planerade arrangemang och events. Det var ganska nedslående och vi kände oss rätt frustrerade. Vi började samtidigt fundera över hur vi skulle kunna ”tänka nytt och annorlunda” och ”ställa om” istället för att ”ställa in”. Vi ville göra något här och nu med de resurser som vi hade och samtidigt använda den digitala tekniken i en större omfattning än vad vi kanske gjort tidigare. Det var också ett sätt att testa vad som var praktiskt genomförbart.

Vad har ni lärt er?
- Att det går att ställa om och hitta nya vägar bara man tänker till lite, men också att det är viktigt att läsa på och söka nya information så att man inte bryter mot några regler eller gör fel av ren okunskap. Så här i efterhand har vi också insett att det kanske hade varit bättre med bara en kamera, som zoomade in och ut, eftersom ögonkontakten är så viktig.

Hur väl det fungerar med bebisar 0-1 år med tanke på att det är skärm istället för verklighet, vet ni något om det?
- Det är klart att en direktsänd barnteaterföreställning via skärm inte är samma sak och ger samma möjlighet till möte och interaktion men vi kände att vi var i ett läge då det typ var ”detta eller ingenting alls”, och då var det ändå klart bättre än att ställa in. Att skjuta på framtiden kändes alldeles för osäkert. I samband med provsändningen kunde vi också påpeka saker som kontakt med publiken och få möjlighet att korrigera det.

Kan vuxna också vara en målgrupp för bebisteater i Corona-tider och varför då?
- Ja, som inspiration för vad man kan göra digitalt, samt hur man kan lägga upp och utforma sagostunder på ett pedagogiskt sätt för de allra minsta barnen.

Hanna, du som är pedagog hur tänker du kring förskoleåldern, bibliotekens läsfrämjande och språkutvecklande uppdrag och digitala verktyg, kanaler och framtiden?
- Vi som bibliotek kan se till att utforma fler uppdrag utifrån böcker och litteratur som barnen kan utföra med sin pedagog/förälder och sina kamrater. Envägskommunikation får inte bli förstavalet när det kommer till språkutveckling och läsfrämjande.

Detta är en förkortad version av en längre intervju på Biblioteksutvecklings webbsida

Fotograf: Helen Klemedsson